Hornhinnan är det yttersta skiktet på ögat

Hornhinnan, även kallad cornea på latin, som sitter framför regnbågshinnan och pupillen i ögat. Hornhinnans diameter är cirka 11 millimeter och en tjocklek av 0,5–1 millimeter
Hornhinnan är helt genomskinlig. Den saknar helt blodkärl och får istället sin näring från ögats tårfilm och kammarvatten.

Bestående av flera lager specialiserade celler är hornhinnan en komplex struktur som ger både genomskinlighet och mekanisk styrka. De fem skikten kallas: epitel, Bowmans membran, stroma, descemets membran & endotel och är ungefär en halv millimeter tjock.

Hornhinnan bryter ljuset i ögat. Det yttersta skiktet av hornhinnan, epitelet, har till uppgift att skydda ögat mot smuts och yttre skador. I epitelet bildas det hela tiden nya celler, vilket gör att skiktet ständigt förnyas. Detta ger hornhinnans yttersta lager en väldigt god läkningsförmåga och ytliga skador läker snabbt.

Hornhinnan bryter ljuset i ögat. Det yttersta skiktet av hornhinnan, epitelet, har till uppgift att skydda ögat mot smuts och yttre skador. I epitelet bildas det hela tiden nya celler, vilket gör att skiktet ständigt förnyas. Detta ger hornhinnans yttersta lager en väldigt god läkningsförmåga och ytliga skador läker snabbt. 

Keratokonus

Även kallat toppig hornhinna, är en ögonsjukdom där hornhinnan ändrar form och blir konisk istället för rundad. Namnet kommer från grekiskan och betyder “konisk hornhinna”. En toppig hornhinna kan inte bryta ljuset på ett normalt sätt, vilket resulterar i att ljusstrålarna hamnar fel på näthinnan och ger en otydlig bild av det.

Bryta ljuset

Epitelet är också mycket känslig och innehåller ett tätt nätverk av nervfibrer som bidrar till ögats förmåga att känna av och svara på yttre stimuli. Denna känslighet hjälper till att skydda ögat genom att utlösa reflexer som blinkning när ett objekt närmar sig.

Förutom att skydda ögat hjälper hornhinnan också till att bryta ljuset som kommer in i ögat. Hornhinnan står för så mycket som två tredjedelar av ögats ljusbrytning. Resten av ljuset bryts av linsen i ögat. Ljusstrålarna behöver brytas vid en och samma punkt på näthinnan för att du ska kunna se skarpt. Om de istället bryts framför eller bakom näthinnan resulterar det i oskarp syn. Hornhinnan är därmed mycket viktig för att vi ska kunna se bra.

Astigmatism

Här är några behandlingsalternativ för astigmatism:

1. Korrigerande glasögon eller kontaktlinser: Dessa kompenserar för den ojämna formen på hornhinnan eller linsen. Glasögon med cylinderstyrka eller toriska kontaktlinser används för att korrigera astigmatism.
2. Orthokeratologi (Ortho-K): Detta är en metod där stabila kontaktlinser används under natten för att temporärt omforma hornhinnan. Denna behandling kan ge en mer regelbunden hornhinna och förbättra synen.
3. Refraktiv kirurgi: Kirurgiska ingrepp kan ändra formen på hornhinnan och korrigera astigmatism. Några vanliga typer av refraktiv kirurgi inkluderar:
   • FS-LASIK (Laser-assisted in-situ keratomileusis): En tunn, gångjärnsliknande flik skapas i hornhinnan, och en excimerlaser används för att forma hornhinnan.
   • LASEK (Laser-assisted subepithelial keratectomy): Istället för en klaff, lösgörs det yttersta lagret av hornhinnan med hjälp av en alkohollösning och en excimerlaser ändrar formen på hornhinnan.
   • PRK (Photorefractive keratectomy): Ett liknande förfarande som LASEK, men här avlägsnas det yttersta lagret av hornhinnan helt. Det växer sedan naturligt tillbaka.
   • Linsimplantat eller Linsbyte – en intraokulär, torisk lins används för att korrigera synfelet.

Det är viktigt att diskutera behandlingsalternativ med en av våra ögonläkare för att hitta den lösningen som passar dina ögon bäst.